Hemi will always love you ♥
på tisdag, den 19 april är det 3 fucking jävla år sen, det är helt sjukt!
& det går fortfarande inte in i mitt huvud vad som har hänt..
ja tänker på dig varje dag, det går inte en dag utan att mina tankar är hos dig.
ja undrar hur allt hade sett ut idag? verkligheten kom alldeles nyss ikapp mig..
fan, ja saknar dig andreas, du var en del av mitt liv & det är du än idag.
du kommer alltid vara en del av mig! ja älskar dig ♥
IDIOTJÄVEL!
fyfan vad irriterad ja blir på såna människor som dig alltså!
ja har tagit dig i försvar så himla många gånger, backat upp dig & stallt upp.
vad får ja tillbaka? bara en massa jävla skit, så himla lågt alltså!
jävla dålig stil om inte annat! du fick bli en del av mitt & min familjs liv.
det var det största misstag ja någonsin gjort, & det säger ja med handen på hjärtat.
till & med nasses pappa är värd mer i mina ögon än vad du är.
i can only tell u what it's feels like!
fyfan, tänker tillbaka på allt, på oss, på dig & det vi hade.
ja inser att det aldrig kommer bli så, någonsin igen.
så satans långsikta & envisa båda två.
ja vet att ja inte är perfekt, men vem fan är det?
mitt beteende kan ja inte förklara nu, & kommer nog aldrig kunna.
men om ja bara kunde ta mig mod till att försöka.
men faktiskt, du har lite att be om ursäkt för du med, inte bara ja som felat.
du har spottat på mig tillräckligt, ja vill ha dig i min omgivning..
men ja vet inte om varken hjärta eller själ orkar.
för du fattar inte, du fattar ingenting!
det vore mycke lättare om du åtmindstånde kunde försöka förstå, iaf lyssna.
men du har ersatt mig, ersatt mig med någon annan.
du sa att du aldrig skulle göra det, aldrig. & ja fick rätt, inte du!
ja sa att det kommer du visst att göra, & att ja inte ville höra.
& vad var det ja sa? vem var det som fick rätt?
du vände alla mot mig, alla ja behövde, men det fatta du inte.
så länge du fick beklaga dig & att folk tyckte synd om dig så var du nöjd.
men du tänkte aldrig sålångt att ja kanske också behövde någon, för mig sket du i.
för den enda du tänker på är dig själv & ditt ego, thats it!
& ja pallade det inte då, & kommer inte göra nu heller, eller aldrig någonsin.
samtidigt känner ja att ja behöver dig, varför? ja vet inte..
ja hatar dig, föraktar & till&med avskyr dig! men magen håller inte med.
samtidigt som dessa känslor bubblar så älskar ja dig fortfarande..
du har satt dina spår & ja älskar dig! din doft, din röst, dina andetag, dina ögon....
ja har det så bra utan dig, men ändå känner ja såhär! varför? insane!
ja inser att det aldrig kommer bli så, någonsin igen.
så satans långsikta & envisa båda två.
ja vet att ja inte är perfekt, men vem fan är det?
mitt beteende kan ja inte förklara nu, & kommer nog aldrig kunna.
men om ja bara kunde ta mig mod till att försöka.
men faktiskt, du har lite att be om ursäkt för du med, inte bara ja som felat.
du har spottat på mig tillräckligt, ja vill ha dig i min omgivning..
men ja vet inte om varken hjärta eller själ orkar.
för du fattar inte, du fattar ingenting!
det vore mycke lättare om du åtmindstånde kunde försöka förstå, iaf lyssna.
men du har ersatt mig, ersatt mig med någon annan.
du sa att du aldrig skulle göra det, aldrig. & ja fick rätt, inte du!
ja sa att det kommer du visst att göra, & att ja inte ville höra.
& vad var det ja sa? vem var det som fick rätt?
du vände alla mot mig, alla ja behövde, men det fatta du inte.
så länge du fick beklaga dig & att folk tyckte synd om dig så var du nöjd.
men du tänkte aldrig sålångt att ja kanske också behövde någon, för mig sket du i.
för den enda du tänker på är dig själv & ditt ego, thats it!
& ja pallade det inte då, & kommer inte göra nu heller, eller aldrig någonsin.
samtidigt känner ja att ja behöver dig, varför? ja vet inte..
ja hatar dig, föraktar & till&med avskyr dig! men magen håller inte med.
samtidigt som dessa känslor bubblar så älskar ja dig fortfarande..
du har satt dina spår & ja älskar dig! din doft, din röst, dina andetag, dina ögon....
ja har det så bra utan dig, men ändå känner ja såhär! varför? insane!
arrrrgggh!
imorgon blir det krig, nu är ja fan trött på detta.
en rapport ska skickas imorgon, så enkelt är det bara.
nu jävlar är ja arg, tredje världskriget på ingång!
en rapport ska skickas imorgon, så enkelt är det bara.
nu jävlar är ja arg, tredje världskriget på ingång!
åh du din lilla...
fyfan för dig, du kan inte yttra dig ang. din son, ditt eget kött & blod!
men annat ska du tamefan ha rätt till? du är ju förfan helt jävla pantad.
det finns ju uppenbarligen inte en enda jävla hjärncell kvar hos dig.
men din "nya" familj passar det att ta hand om, fyfan för dig!
& så väljer du & döpa din "nya" son till din förstas andranamn, jisses!
åhhhhhhh, du är en människa som kan få mig att bubbla över.
få min bägare att rinna över kanten, & en sak ska du ha jävligt klart för dig!
du kommer inte i närheten av oss, kapish?! gaaaaaaaahhhhhh!
men annat ska du tamefan ha rätt till? du är ju förfan helt jävla pantad.
det finns ju uppenbarligen inte en enda jävla hjärncell kvar hos dig.
men din "nya" familj passar det att ta hand om, fyfan för dig!
& så väljer du & döpa din "nya" son till din förstas andranamn, jisses!
åhhhhhhh, du är en människa som kan få mig att bubbla över.
få min bägare att rinna över kanten, & en sak ska du ha jävligt klart för dig!
du kommer inte i närheten av oss, kapish?! gaaaaaaaahhhhhh!
...
läste alldeles precis kissies blogg & såg en fras hon skrev som ja bara måste kommentera!
"Så fult med större kvinnor som opererar sig, eller ah det är min personliga smaksak"
- Vad är skillnaden mellan "större"/minder kvinnor?
En operation är en operation & det ser ju precis lika dana ut samt görs på samma sätt.
Så förstår inte riktigt grejen med det där..
"Så fult med större kvinnor som opererar sig, eller ah det är min personliga smaksak"
- Vad är skillnaden mellan "större"/minder kvinnor?
En operation är en operation & det ser ju precis lika dana ut samt görs på samma sätt.
Så förstår inte riktigt grejen med det där..
Inte på bra humör nu!
Fyfan, fick ett mindre roligt samtal för en liten stund sen.
Så nu är ja jätte deppig & på jätte dåligt humör, har gråtit sönder ögonen.
Men det har löst sig nu iaf, & tacka gudarna för det!
Så nu blir det inge mer uppdatering ikväll, ja ska lägga mig & kolla på film.
Fast först ska ja gå ut i köket & ta någonting att äta.
Hörs imorgon, puss!
Så nu är ja jätte deppig & på jätte dåligt humör, har gråtit sönder ögonen.
Men det har löst sig nu iaf, & tacka gudarna för det!
Så nu blir det inge mer uppdatering ikväll, ja ska lägga mig & kolla på film.
Fast först ska ja gå ut i köket & ta någonting att äta.
Hörs imorgon, puss!
this is me
OK, nu kör vi.. detta gör ja mest för att ja ska få ur mig saker & ting.
& ja vill inte ha något medlidande!
ja lider av svåra tvångstankar.. om i princip allting.. tex, allting måste vara ett jämt antal.
köpter ja ett stort smartis-rör måste ja ta ur alla godisar & para ihop dom, är det någon som blir udda får ja panik.
lyssnar ja på musik i bilen måste volymen vara ett jämt antal, annars hyperventilerar ja.
detta med jämna antal vet ja inte grunden till, det ja vet är att det bara blir värre & värre med det.
ja kan inte prata om udda tal, ja blir panikslagen! det har tom gått så långt att när ja tittar på klockan & den inte är jämna tal så gråter ja nästan, allting, vad det än är måste vara jämna antal.
i sängen måste allting ligga på samma ställe hela tiden, ja känner på alla dörrar & fönster 50 gånger innan ja kan somna in. om ja skriver, tex, skolarbeten & sånt ja skriver för hand måste det se okej ut, annars river ja det & skriver om det tills ja är nöjd.. & det finns mycke mer än så som tillhör tvångtankar, detta är bara en liiten del.
ja har också fruktansvärda katastrof-tankar.. ja kan inte åka ifrån mamsen med bröder utan att ringa minst en gång var 30de minut, får för mig att någonting hänt annars.. sitter hemma & är livrädd varje gång babe är ute & åker när det är mörkt, blir så rädd för att något händer & inbillar mig en massa.
pratar man med mig om ett problem så kan ja få otroliga katastrof-tankar kring det, & klurar ut en massa grejer som kan hända osv.. ja kan inte vara ute när det är mörkt, rädd att något händer eller att något skrämmer mig.
kan inte ens gå ut med min egen hund när det är mörkt ute.. ja kan (oftast) inte heller ens åka bil när det är mörkt utan att ja får för mig en massa saker..
ja är rädd för nästan allting.. för kärlek, mörker, att bli sårad, att såra någon. att mista dom ja älskar & bryr mig om på något vis.. rädd för småkryp, speciellt spindlar. ja är rädd för att göra någon annan eller mig själv illa, rädd för nya människor.. ja är också livrädd för vindar & källare, gamla byggnader & garage. många utav dessa grejer är också fobier, hemska fobier..& där är också allmänna toaletter, dörrhandtag & lite annat inräknat. ja är rädd för kollektiv-trafik (buss,tåg osv) men eftersom ja är illa tvungen att åka så får ja trycka undan den rädslan & gömma den jävligt väl.. ja är rädd för doktorer, psykologer, kuratoret & apotekspersonal.. även postenpersonal & personal från diverse företag..
ja är i behov utav andra människor, fast ja säger tvärtom..behov utav tex, min familj, pojkvän & vissa av mina närmaste vänner. ja behöver folk mer än dom egentligen tror eller vet. & ja är förbannat dålig på att visa det, iaf i nyktert tillstånd. det finns två lägen på mig, beroende på humör.. antingen tycker ja om en människa jätte mycke eller så tycker ja inte om den alls, & sen när humöret väl vänt så kan det vara helt tvärtom.
detta är en liten del av allt som rör sig i min kropp. detta jobbar ja med varje varje dag.
vissa av dom här sakerna kommer alltid hänga i, liksom alltid finnas kvar någonstans här inne..
en massa kärlek & respekt för mina nära & kära samt min familj!
utan er hade det aldrig funkat, aldrig! all my love to you <3
....
usch vad åren har gått fort ändå, satt på fb & konstaterade att det är 5 år sen ja var 13 år.
ja var 13 år & livet var på topp, fr.o.m 19 Maj iaf. 2006 kom det in många underbara människor i mitt liv.
människor som ja än idag tänker på iaf hälften av min vakna tid. det känns som en evighet sen.
åren mellan 2006 - 2009 var dom bästa åren hitills.
ni blev som en liten extra familj, allt var så bra hos er, ja var ja & så var det.
tänk om man kunde vrida tillbaka tiden, det är min näst högsta önskan.
alla sommarkvällar/nätter ute på uteplatsen med underbara människor, promenader mitt i natten.
eller alla gånger vi var uppe & badade, eller spelade fotboll vid lysingeskolan..
när A slutade 9an & det vart en fruktansvärt rolig kväll på skolgården, det är sånt ja aldrig glömmer.
ja älskar er alla, var & en på ett eget vis! & mest av allt så saknar ja er..
HAHAH!
hahahha, "Jag är en annan person nu! " jodu, vi märkte de ;)
å andra sidan, du kommer aldrig bli en annan person vännen lilla!
ja har hört det absolut bästa idag, detta kommer ja leva på ett bra tag framöver :D
& 45-47? är nog dags att uppsöka en optiker iaf du ;)
å andra sidan, du kommer aldrig bli en annan person vännen lilla!
ja har hört det absolut bästa idag, detta kommer ja leva på ett bra tag framöver :D
& 45-47? är nog dags att uppsöka en optiker iaf du ;)
så arg så ja skakar, känns som en kniv i ryggen!
under denna tid har ja lagt ner så innihelvetes mycke tid, energi & pengar på er.
ja har gjort allt, ja har engagerat mig mer än ja kunde egentligen, men till vilken nytta?
helt plötsligt är ja inte lämplig som gudmor längre, tack som fan för den!
att komma 3 veckor innan förlossningen.. hur fan tror ni det känns?
om ni trodde att det skulle bli bättre under dessa 4 månader hade ni iaf kunnat förvarna.
men inte ens det, vafan är det för stil? men vad kan ja säga mer än tack?!
känner mig så jävla sviken just nu, så jävla utnyttjad.. & det bryr ni er om? inte ett skit!
mitt förtroende & min tillit kommer ni aldrig nånsin vinna igen, trodde ja visste var ja hade er.
men ack så fel man kan ha ibland, men kom ihåg en sak: räkna inte med mig längre!
ja har gjort allt, ja har engagerat mig mer än ja kunde egentligen, men till vilken nytta?
helt plötsligt är ja inte lämplig som gudmor längre, tack som fan för den!
att komma 3 veckor innan förlossningen.. hur fan tror ni det känns?
om ni trodde att det skulle bli bättre under dessa 4 månader hade ni iaf kunnat förvarna.
men inte ens det, vafan är det för stil? men vad kan ja säga mer än tack?!
känner mig så jävla sviken just nu, så jävla utnyttjad.. & det bryr ni er om? inte ett skit!
mitt förtroende & min tillit kommer ni aldrig nånsin vinna igen, trodde ja visste var ja hade er.
men ack så fel man kan ha ibland, men kom ihåg en sak: räkna inte med mig längre!
- spermaproducerande fi**fan!
nu är ja i upplösningstillstånd, så fruktansvärt arg! & det är inte bra.
ja tycker inte om att vara arg, allting blir så konstigt då!
enda sen ja gick på BUP har ja lyckats hitta en gräns för mina aggritionsproblem.
ja brukar kunna hålla det där & inte bubbla över, men ibland kommer det.
& idag är en av dom dagarna. fyfan för rikspuckon som bara tänker med kuken!
om man har ett barn, brukar man då inte ta hand om det? är inte det logiskt?
nejnej, det är det inte för H som vi kallar honom här - okej?
H skaffar en son som han förskjuter & inte bryr sig ett jävla skit om.
sen går H & mamman till barnet isär, H sticker när hon är höggravid i 7de månaden.
H skaffar en ny flickvän redan då, & skiter i att skillsmässan inte är klar.
denna son kommer till världen & vad gör H? börjar med sitt patetiska beteende med en gång.
idag är denna son 2 år & 3 månader & vet inte vem sin pappa är, & det behöver han inte heller.
H har inte brytt sig ett skit om denna son. H hör aldrig av sig, ger sig inte till känna, ingenting!
idag på facebook - där man nu för tiden får reda på allting! står det att H väntar barn med sin nya.
hur fan tänker man då? om man inte kan ta hand om sin första unge, hur ska man då lyckas med nästa?
det är min stora fråga till H. hade ja fått som ja velar hade inte H kunnat producera.
& med det menar ja att han självklart inte hade kunna gjort barn.
för att alla barn som sätts till världen är värda bättre föräldrar än H. denna situation...
den får mig att gå upp i taket, ja kan inte koncentrera mig. ja kedjeröker & är förbannad.
& då menar ja inte små sur bara utan att ja verkligen är svinförbannad!
denna H har absolut ingenting att hämta hos mig, mamman till första sonen eller brodern.
ingen i sonens familj - vad ja vet?! ger vatten för H & det är ja glad för!
over & out!
ja tycker inte om att vara arg, allting blir så konstigt då!
enda sen ja gick på BUP har ja lyckats hitta en gräns för mina aggritionsproblem.
ja brukar kunna hålla det där & inte bubbla över, men ibland kommer det.
& idag är en av dom dagarna. fyfan för rikspuckon som bara tänker med kuken!
om man har ett barn, brukar man då inte ta hand om det? är inte det logiskt?
nejnej, det är det inte för H som vi kallar honom här - okej?
H skaffar en son som han förskjuter & inte bryr sig ett jävla skit om.
sen går H & mamman till barnet isär, H sticker när hon är höggravid i 7de månaden.
H skaffar en ny flickvän redan då, & skiter i att skillsmässan inte är klar.
denna son kommer till världen & vad gör H? börjar med sitt patetiska beteende med en gång.
idag är denna son 2 år & 3 månader & vet inte vem sin pappa är, & det behöver han inte heller.
H har inte brytt sig ett skit om denna son. H hör aldrig av sig, ger sig inte till känna, ingenting!
idag på facebook - där man nu för tiden får reda på allting! står det att H väntar barn med sin nya.
hur fan tänker man då? om man inte kan ta hand om sin första unge, hur ska man då lyckas med nästa?
det är min stora fråga till H. hade ja fått som ja velar hade inte H kunnat producera.
& med det menar ja att han självklart inte hade kunna gjort barn.
för att alla barn som sätts till världen är värda bättre föräldrar än H. denna situation...
den får mig att gå upp i taket, ja kan inte koncentrera mig. ja kedjeröker & är förbannad.
& då menar ja inte små sur bara utan att ja verkligen är svinförbannad!
denna H har absolut ingenting att hämta hos mig, mamman till första sonen eller brodern.
ingen i sonens familj - vad ja vet?! ger vatten för H & det är ja glad för!
over & out!
ATT ja ska!
Va du så jävla säker på att ja ska svartmåla dig din fan!
Du vet va ja vet, & ja tvekar inte att publicera de för allmänheten.
Så att ALLA får veta vilken sjuk jävel du är. Anmälningarna kanske?
De kanske vore någe? Eller va säger du? ;)
Du vet va ja vet, & ja tvekar inte att publicera de för allmänheten.
Så att ALLA får veta vilken sjuk jävel du är. Anmälningarna kanske?
De kanske vore någe? Eller va säger du? ;)
Nu va de då själva fan!
Va i helvete är erat jävla problem?!
Undra vem i helvete de är synd om igentligen.
Är de Sebastian kanske som inte har nån pappa?
Som har blivit utbytt av en annan unge?
Vars pappa är psykiskt sjuk i huvet?
Som bara lovar & lovar & lovar men de händer inge?
Eller äre den där lilla... USCH! som han bytte ut oss me?
Som inte verkar vara mycke friskare än han själv?
Men då passar dom för jävla bra tillsammans då!
Inte fan är de synd om Tommy iaf, han valde oss inte vi honom.
Han vill stanna me oss, TOMMY finns där & ställer upp för Nasse.
Han finns där & bryr sig om honom, & oss andra.
& de är mer än va man kan säga om dig din sjuka jävel!
__________________________________________________________
Nu jävlar får de tamefan va bra me detta, ett ord till!
Ett enda jävla ord till! & du vet, du vet så jävla väl.
Ja skyddar Sebastian me mitt liv, du ska inte komma i hans närhet!
För att nå honom måste du gå igenom mig först, & de vet vi ju hur de slutar ;)
_____________________________________________________________________
Undra vem i helvete de är synd om igentligen.
Är de Sebastian kanske som inte har nån pappa?
Som har blivit utbytt av en annan unge?
Vars pappa är psykiskt sjuk i huvet?
Som bara lovar & lovar & lovar men de händer inge?
Eller äre den där lilla... USCH! som han bytte ut oss me?
Som inte verkar vara mycke friskare än han själv?
Men då passar dom för jävla bra tillsammans då!
Inte fan är de synd om Tommy iaf, han valde oss inte vi honom.
Han vill stanna me oss, TOMMY finns där & ställer upp för Nasse.
Han finns där & bryr sig om honom, & oss andra.
& de är mer än va man kan säga om dig din sjuka jävel!
__________________________________________________________
Nu jävlar får de tamefan va bra me detta, ett ord till!
Ett enda jävla ord till! & du vet, du vet så jävla väl.
Ja skyddar Sebastian me mitt liv, du ska inte komma i hans närhet!
För att nå honom måste du gå igenom mig först, & de vet vi ju hur de slutar ;)
_____________________________________________________________________
Jäfla Idijot!
Alla vet hur högt ja värdesätter min yngsta bror, & den som inte vet lär få reda på't!
Nu ska ni få höra, & ja ja drar heela historian. Läs & njut, komentera gärna också.
Mamma träffade en gammal vän, Han ville ta en fika, hon trodde bara de va fyllesnack.
Hon träffade honom på konsum ett tag senare, Han bad om hennes nummer.
Efter ett tag fick hon ett göör charmigt mms, dom träffades. & sen kom Han hem till oss.
Ja tyckte jätte bra om Honom, dom blev ett par & ja & Robin va super glada för hennes skull.
Han bodde i princip hos oss när vi flyttade te nya lägenheten nere på stan.
Dom beslutade sig för att förlova sig & så blev de, allt va göör bra.
Sen i Juni 07- bestämde dom att dom skulle gifta sig, de blev ett fint bröllop.
Vi va jätte glada för framför allt mammas skull allihop, han gjorde henne så glad.
I samma veva som dom gifte sig köpte dom ett hus i Sänna.
Vi va överlyckliga för att få flytta till ett hus igen. & de blev liv om vem som skulle ha vilket rum.
Han sa att om ja tog rummet därnere så skulle ja få gö om de som ja ville. & självklart!
& ja fick de som ja ville & va super nöjd. Han skämde bort mig & Robin.
Ja & Robin hade tjatat om ett syskon i evigheter, de ville vi verkligen ha.
En dag kom mamma ner till mig & sa att hon va gravid, ja blev så glad.
Ja höll på att ramla ur sängen, men hon bröt ihop.....
Redan då va de strul mellan dom, & värre blev de.
Hon berättade för honom om att hon va gravid, han blev överlycklig.
Han ville så gärna bli pappa, men de va som sagt inte bra mellan dom.
Mamma ville bara barnets bästa, men hon fick inte ta bort de för Honom...
Han skulle bättra sig, osvosvosv..... Allt skulle bli bra.
Blev de de? Nej, precis, allt blev bara värre.
Efter ett par månader fick mamma en tid inne på USÖ för abort.
Men också då körde Han me sitt patetiska snack. & vi trodde Honom.
I 7de månaden va de samma visa igen, hon hade tid, Han lovade.
1 vecka senare kommer Han hem & berättar att de inte finns nåra känslor.
Han ville skilja sig, hur jävla dum i huvet får man vara?
Det slutade me en rejäl fight mellan mig & Honom, men Han valde de själv.
Han visste om mina aggritions problem & svårigheten att hantera mig men Han drev mig.
Han va hemma & skulle hämta saker ett par gånger. Vid ett tillfälle hade mamma förvärkar,
hon rasade ihop i trappen. De ända Han sa va att hon skulle höra av sig om de blev värre.
Ett tag senare fick hon åka in, hon blev kvar. Då va ja & Robin själva i huset, me eldning & allt.
Han kunde inte ens komma hem & hjälpa oss eller se så vi hade allt.
Dagen efter följde Robin me mig te praktiken & Linn åkte in till mamma.
Dom ringde & berätta att dom skulle sätta igång henne. Han kom in te dom en kvart innan
Sebastian är född. Han klev in men ut lika snabbt igen. Efter att Nasse är född kom Han in.
Sköterskan frågade vem som ville hålla honom, Han svarade inte ens. Bara satt & titta.
Dagen efter kom Han & hämta mig & Robin, vi åkte in te BB & skulle hämta mamma & Nasse.
Ja & Robin sprang fram till vagnen där Nasse låg, Han satt på en stol & bara titta.
Han släppte av oss hemma, gick ner i förrådet & åkte igen. Han kunde iaf ha stannat.
Efter de har Han träffat Sebastian 3, 4 gånger kanske (?) Hur är man funtad?
Vi fick reda på att Han hade en ny flickvän, mamma ville flytta från huset.
Vi gick till soc utan respons, Han va försörjningsskyldig blablabla.
Till slut, efter 2 månaders tjat osv fick vi våran lägenhet i stan.
Då va Sebastian redan född, min dåvarande pojkvän hjälpte oss så vi kunde flytta.
Vi flyttade in till stan, Nasses farmor&farfar kom upp & lämnade julklappar.
Övertygade mamma om att de va bara & komma om de va något.
Dom fanns där liksom, ja hur länge då? En helg kanske.
De blev dags för pallutdelning, Sebastian skulle få en pall & hans pappa valde att stå me sin nya familj.
Han kunde inte ens komma upp & säga hej till Sebastian. Sen va de Nasses 1års dag.
Mamma mötte Han nere i trapphuset när Han kom me en sittvagn, Han petade Nasse i magen.
Sen ignorerade honom för att diskutera pengar osv me mamma...
Efter de va de dop, Han visste att vi skulle döpa Nasse men ifrågasatte inte ens när.
Vilket resulterade i att de bara va vi ifrån mammas sida & nära&kära som va där.
Detta är en kort historia, den skulle bli 100 gånger längre om ja skulle dra allt.
Ja blir så jävla arg på detta. & nu sitter Han på intenet & beklagar sig att Han inte får träffa Nasse, de är aldrig nån som har hindrat Honom. Va i helvete tänker en sån människa me. Han skulle tamefan behöva sluten psykisk vård!
Nu ska ni få höra, & ja ja drar heela historian. Läs & njut, komentera gärna också.
Mamma träffade en gammal vän, Han ville ta en fika, hon trodde bara de va fyllesnack.
Hon träffade honom på konsum ett tag senare, Han bad om hennes nummer.
Efter ett tag fick hon ett göör charmigt mms, dom träffades. & sen kom Han hem till oss.
Ja tyckte jätte bra om Honom, dom blev ett par & ja & Robin va super glada för hennes skull.
Han bodde i princip hos oss när vi flyttade te nya lägenheten nere på stan.
Dom beslutade sig för att förlova sig & så blev de, allt va göör bra.
Sen i Juni 07- bestämde dom att dom skulle gifta sig, de blev ett fint bröllop.
Vi va jätte glada för framför allt mammas skull allihop, han gjorde henne så glad.
I samma veva som dom gifte sig köpte dom ett hus i Sänna.
Vi va överlyckliga för att få flytta till ett hus igen. & de blev liv om vem som skulle ha vilket rum.
Han sa att om ja tog rummet därnere så skulle ja få gö om de som ja ville. & självklart!
& ja fick de som ja ville & va super nöjd. Han skämde bort mig & Robin.
Ja & Robin hade tjatat om ett syskon i evigheter, de ville vi verkligen ha.
En dag kom mamma ner till mig & sa att hon va gravid, ja blev så glad.
Ja höll på att ramla ur sängen, men hon bröt ihop.....
Redan då va de strul mellan dom, & värre blev de.
Hon berättade för honom om att hon va gravid, han blev överlycklig.
Han ville så gärna bli pappa, men de va som sagt inte bra mellan dom.
Mamma ville bara barnets bästa, men hon fick inte ta bort de för Honom...
Han skulle bättra sig, osvosvosv..... Allt skulle bli bra.
Blev de de? Nej, precis, allt blev bara värre.
Efter ett par månader fick mamma en tid inne på USÖ för abort.
Men också då körde Han me sitt patetiska snack. & vi trodde Honom.
I 7de månaden va de samma visa igen, hon hade tid, Han lovade.
1 vecka senare kommer Han hem & berättar att de inte finns nåra känslor.
Han ville skilja sig, hur jävla dum i huvet får man vara?
Det slutade me en rejäl fight mellan mig & Honom, men Han valde de själv.
Han visste om mina aggritions problem & svårigheten att hantera mig men Han drev mig.
Han va hemma & skulle hämta saker ett par gånger. Vid ett tillfälle hade mamma förvärkar,
hon rasade ihop i trappen. De ända Han sa va att hon skulle höra av sig om de blev värre.
Ett tag senare fick hon åka in, hon blev kvar. Då va ja & Robin själva i huset, me eldning & allt.
Han kunde inte ens komma hem & hjälpa oss eller se så vi hade allt.
Dagen efter följde Robin me mig te praktiken & Linn åkte in till mamma.
Dom ringde & berätta att dom skulle sätta igång henne. Han kom in te dom en kvart innan
Sebastian är född. Han klev in men ut lika snabbt igen. Efter att Nasse är född kom Han in.
Sköterskan frågade vem som ville hålla honom, Han svarade inte ens. Bara satt & titta.
Dagen efter kom Han & hämta mig & Robin, vi åkte in te BB & skulle hämta mamma & Nasse.
Ja & Robin sprang fram till vagnen där Nasse låg, Han satt på en stol & bara titta.
Han släppte av oss hemma, gick ner i förrådet & åkte igen. Han kunde iaf ha stannat.
Efter de har Han träffat Sebastian 3, 4 gånger kanske (?) Hur är man funtad?
Vi fick reda på att Han hade en ny flickvän, mamma ville flytta från huset.
Vi gick till soc utan respons, Han va försörjningsskyldig blablabla.
Till slut, efter 2 månaders tjat osv fick vi våran lägenhet i stan.
Då va Sebastian redan född, min dåvarande pojkvän hjälpte oss så vi kunde flytta.
Vi flyttade in till stan, Nasses farmor&farfar kom upp & lämnade julklappar.
Övertygade mamma om att de va bara & komma om de va något.
Dom fanns där liksom, ja hur länge då? En helg kanske.
De blev dags för pallutdelning, Sebastian skulle få en pall & hans pappa valde att stå me sin nya familj.
Han kunde inte ens komma upp & säga hej till Sebastian. Sen va de Nasses 1års dag.
Mamma mötte Han nere i trapphuset när Han kom me en sittvagn, Han petade Nasse i magen.
Sen ignorerade honom för att diskutera pengar osv me mamma...
Efter de va de dop, Han visste att vi skulle döpa Nasse men ifrågasatte inte ens när.
Vilket resulterade i att de bara va vi ifrån mammas sida & nära&kära som va där.
Detta är en kort historia, den skulle bli 100 gånger längre om ja skulle dra allt.
Ja blir så jävla arg på detta. & nu sitter Han på intenet & beklagar sig att Han inte får träffa Nasse, de är aldrig nån som har hindrat Honom. Va i helvete tänker en sån människa me. Han skulle tamefan behöva sluten psykisk vård!
