Detta inlägg kommer handla om min mamma mestadels & varför? Det bara är så.
Jag har bott med min mamma sen jag var 10 månader - det var då hon & pappa gick isär. Sedan dess har jag bara haft sporadisk kontakt med honom, & det har i alla år varit upp & ner. Men jag är nöjd med det jag har & har haft. Mamma är den person på denna jord som betyder absolut mest för mig. Jag kan inte förklara med ord vad jag känner för henne. Det är liksom inte " Hon är bara min mamma " utan det handlar om så mycke mycke mer.
Hon har alltid funnits där, aldrig misstrott mig en enda sekund. Hon har pushat & stöttat, hon har fått ätit skit, hon har fått tagit hand om det mesta men hon har ändå stått ut med mig & det beundrar jag henne för. Hon har aldrig tröttnat, aldrig skitit i mig på något sett. Vi har alltid hållt ihop & kommer alltid att göra. Under alla dessa år finns det folk från både ett & flera håll som har försökt splittra oss, men ingen har lyckats hitills & kommer aldrig att göra heller.

Mamma idag är också mamma till två stycken pojkar, en på snart 14 år & en som precis fyllt 2 år, & sen har hon mig, - 18 år. Det kan vara rätt tufft mellan varven men hon veknar aldrig, hon står alltid kvar med rakrygg. Det jag beundrar henne mest för är att hon orkar, hon orkar & står ut med allt, även om det är jobbigt.
Nu kanske ni vill veta lite mer om min mamma? Hon är 38 år i år, hon har en hund - FillePille & oss tre ungar. Hon har även en karl, Tommy som jag skriver ofta om. Vi bor nu mera i Skogaholm, i skogen mellan Hallsberg & Pålsboda. Hon är helt enkelt världens bästa mamma :) & jag tänker låta henne "gästblogga" här & då får hon berätta lite mer om sig själv :)